Häromveckan träffade jag Maja Daniels, som bor i London med som har anor från vår kommun genom släkt och vistelser här i ungdomen. Maja arbetar just nu på ett projekt om älvdalskan och ungdomen, som hon berättar mer om i intervjun nedan.
Jag bad Maja berätta lite mer om sig själv:
Jag jobbar som frilansande fotograf och delar upp min tid mellan mina egna projekt och beställningsjobb. Har jag idéer själv så söker jag stipendier eller stöd från fonder för att kunna genomföra dem. Jag har studerat sociologi så jag använder mig ofta av sociologiska metoder och verktyg när jag jobbar på mina egna projekt.
Jag drivs av ett intresse att försöka förstå hur och varför ett samhälle är och ser ut som det gör och jag dras till att skapa berättelser som är rotade i verkliga händelser, som handlar om riktiga människor men som samtidigt formas av ett starkt personligt berättarspråk.
År 2012 påbörjade jag mitt projekt här i Älvdalen som fortfarande är pågående idag. Det började som ett personligt försök att hitta ”hem” igen efter många år i utlandet. Den kulturella och språkliga mångfald jag samlat på mig under åren som jag varit bosatt i Paris och London och samtidigt rest i jobbet har bidragit till att jag nu vill berätta om det språk och den kultur som står mig närmast.
Jag är inspirerad av en slags mystik som jag kopplar till Älvdalens historia, främst älvdalskan. Jag började intressera mig för hur man lokalt, genom till exempel föreningen Ulum Dalska och Besparingsskogens språkstipendier, försöker få en ny generation att engagera sig och rädda sin egen kulturhistoria. Jag har träffat flera av ungdomarna som fått språkstipendiet och dokumenterat dem genom mina foton. Genom dem fokuserar jag på den rådande generationsväxlingen, där förhandlingar och spänningar mellan modern livsstil och tradition är en viktig men ofta osynlig nutida kamp (som ofta pågår långt från de större städerna). Jag hoppas, på ett kreativt och humoristiskt men även kritiskt sätt, kunna förmedla värdet i ett samhälle som är stolt över sin historia och som vågar vara annorlunda.
 |
| Maja Daniels |
Jag jobbar som frilansande fotograf och delar upp min tid mellan mina egna projekt och beställningsjobb. Har jag idéer själv så söker jag stipendier eller stöd från fonder för att kunna genomföra dem. Jag har studerat sociologi så jag använder mig ofta av sociologiska metoder och verktyg när jag jobbar på mina egna projekt.
Jag drivs av ett intresse att försöka förstå hur och varför ett samhälle är och ser ut som det gör och jag dras till att skapa berättelser som är rotade i verkliga händelser, som handlar om riktiga människor men som samtidigt formas av ett starkt personligt berättarspråk.
År 2012 påbörjade jag mitt projekt här i Älvdalen som fortfarande är pågående idag. Det började som ett personligt försök att hitta ”hem” igen efter många år i utlandet. Den kulturella och språkliga mångfald jag samlat på mig under åren som jag varit bosatt i Paris och London och samtidigt rest i jobbet har bidragit till att jag nu vill berätta om det språk och den kultur som står mig närmast.
 |
| Maja Daniels |
Jag är inspirerad av en slags mystik som jag kopplar till Älvdalens historia, främst älvdalskan. Jag började intressera mig för hur man lokalt, genom till exempel föreningen Ulum Dalska och Besparingsskogens språkstipendier, försöker få en ny generation att engagera sig och rädda sin egen kulturhistoria. Jag har träffat flera av ungdomarna som fått språkstipendiet och dokumenterat dem genom mina foton. Genom dem fokuserar jag på den rådande generationsväxlingen, där förhandlingar och spänningar mellan modern livsstil och tradition är en viktig men ofta osynlig nutida kamp (som ofta pågår långt från de större städerna). Jag hoppas, på ett kreativt och humoristiskt men även kritiskt sätt, kunna förmedla värdet i ett samhälle som är stolt över sin historia och som vågar vara annorlunda.
Läs mer om Maja:
Läs mer på bloggen:
//Frida Torsein